Det är kanske inte alltid som det återvunna faktiskt är bättre än det man återvann. Jag har aldrig skrattat åt Garfield... problemet var tydligen just Garfield själv. Resten är det inget fel på.
Kolla här: garfield minus garfield
Livet som husägare är ingen dans på rosor. När svärfar var här så passade vi på att riva lite i bland annat tvättstugan. Punktvis ända ner till grunden. Bygget är ju en s k platta på mark med isoleringen ovanpå betongen. Detta är långt ifrån idealiskt, och det såg inte heller så kul ut. Det luktar förvisso inte illa, men väl en del jorddoft. Och jorddoft ska enligt vissa tyda på mikrobakteriell tillväxt. En fackperson ska dock få uttala sig om hur allvarligt detta egentligen är.
Frågan är dock; mögel eller inte, vill man verkligen bo på ovanpå det där?
Det finns lösningar, bland annat ett s k Nivell-golv, där man byter ut alla reglar och all isolering i golvet och sedan får en luftspalt längst ner mot betongen som ventileras med en fläkt. Detta ska tydligen råda bot på de risker som vår riskkonstruktion innebär. Så det vi klurar på nu är om vi ska fixa det innan vi flyttar in. Ett rejält projekt, dock klart genomförbart och inte avskräckande dyrt.
Det är vad vi funderar på just nu.
Baksida, med uthus.
Det enda rummet som är intressant att se, köket.
Idag, i sin faders frånvaro men i sin moders närvaro så vände sig Lisa, för egen maskin, från ryggläge till magläge!
Vilken tjej! Nu ligger hon på golvet i köket och skryter...
Vi ska bo här. Kontraktet skrevs under idag. Ingen återvändo...
Detta är också anledningen till att det blivit så lite bloggat. Vi har haft fullt upp med att skaffa banklån, besiktiga hus, förhandla om pris, planera renoveringar, ha ångest och allt annat som hör till. Men nu känns det rätt bra!
Vill man förresten se hur trevligt vi bor nu så kan man kika här.
Mera bilder kommer. Vi får tillträde på fredag och då kan vi ta kort tills vi blir knäppa.
