Kaos, vår vän...

Nu har vi äntligen flyttat. Jag sitter i vår "gamla" och numera helt tomma och osannolikt välstädade lägenhet och skriver detta då internätet inte väntas nå Klasbärsvägen förrän tidigast på måndag.

Det är så tomt här att det ekar i vardagsrummet. Lisa upptäckte det häromdagen och tjöt, pep och hejjade som aldrig förr.

I vårt "nya" hus råder dock den absoluta motsatsen; prylar, kartonger och möbler om vartannat. Det är del kvar att göra innan flytten är klar.

Frida verkar dock trivas. Det är som att hennes lokala egna-rum kaos har expanderat och tagit över hela huset.